Hoppa direkt till innehåll

Husqvarna vs Bernina

Idag har det äntligen hänt lite igen.
Har skruvat fast de nyköpta högskåpen i väggen, så nu kan jag flytta in i dem. Och så har jag varit ut till IKEA och beställt bakstycke till lågskåpet. 49:- köpt och hemlevererat, inte dåligt.
I vänstra högskåpet syns hela min tygsamling. Skrattretande litet jämfört med vad många andra visat upp på sina bloggar. Men jag är på G! :)
Sen har jag ringt IKEAs service telefon och de ska skicka två nya nycklar till mitt nyköpta begagnade bord. Utan kostnad. Det kan man ju verkligen kalla service.
Jag har sytt också. Hela tiden jämför jag med min förra symaskin. Det är både för- och nackdelar med min nya, mycket beror nog bara på att det känns ovant.
Jag skulle börja quilta mitt scrapstäcke. Hade bespetsat mig på att använda någon av de hundratals mönstersömmar som finns i min nya maskin. Men det visade sig att Husqvarnan faktiskt är svagare än Berninan så tygmatningen fungerar inte som jag vill. Man behöver ju båda händerna till att hålla tyget på sidorna om nålen. Nu visade det sig att det behövs en tredje hand för att hjälpa till med frammatningen. Så det blev faktiskt lite svårt. Och ryckigt. Ibland blev mönstret 0,1 mm långt och ibland 3,0 mm. Skitfult. Så det tog en timme att sprätta den sömmen. Efter det blev det raksöm i dikena, 3,5 mm. Men i och med att tygmatningen inte flyter som jag är van har det dels resulterat i en väldigt varierande längd på stygnen och dessutom vinglig söm. Måste nog säga att denna quiltning är den fulaste jag nånsin gjort.
Fast i rättvisans namn måste jag ju komma ihåg att det vita baksidestyget är lite halkigt. Det kanske är boven i dramat?
Men utrymmet inne i maskinen är ju härligt stort jämfört med min förra maskin.
Men en stor fördel med Husqvarnan är belysningen. Hundra gånger bättre än Berninans. Nu behöver jag inte krångla med alla dessa extralampor, trots att jag inte har nån riktig taklampa över arbetsplatsen.
Husqvarnans fotpetal känns väldigt ovan. Den är bredare och lägre än vad jag är van vid. Att den är så låg gör att man har hela foten på den och det betyder faktiskt att man måste lyfta foten högre när man ska stanna. Men jag lyfter bara foten så mycket som jag vant mig vid de senaste 40 åren. Så det blir gärna ett par stygn för mycket. Men ge mig bara 40 år till så ska jag nog lära om!
Nu blir det tv och stickning ett tag.